Postnords agerande resulterar i nackdelar för småföretag och glesbygd

Sverige har en stark tradition där postservice anses vara en grundläggande tjänst som alla ska ha tillgång till, var de än bor i riket.

Det är därför med tungt hjärta vi observerar att Postnord, som har ensamrätt på spårbara småförsändelser med varubrev, har gjort ett val som skadar småföretag och konsumenter i områden utanför storstäderna.

Varubrevskatastrofen hos Postnord.

Postnord har bestämt att från och med nu begränsas inlämningen av varubrev till postkontor, som enbart finns i urbana områden.

Fotot representerar en en annons.Tryck på bilden för att lägga en order.

Följaktligen är företag som säljer små och lätta produkter nu tvungna att förlita sig på dyrare paketförsändelser för att kunna erbjuda spårbarhet till deras kunder.

Beslutet leder till högre kostnader inte enbart för företagen men även för kunderna.

Det är inte bara en problematik kring ökande kostnader.

Det handlar om principen att alla ska ha likvärdig tillgång till posttjänster.

Landsbygdsområden, som redan brottas med olika servicebrister, blir återigen förbigångna.

För småföretag som litar på att kunna distribuera varor på ett kostnadseffektivt och spårbart sätt är detta en hård käftsmäll.

De måste nu välja mellan att själva stå för de ökade kostnaderna eller att överföra dem på sina kunder.

Båda dessa vägar är ohållbara i längden och riskerar att försvaga konkurrenskraften hos svenska företag.

Detta är likaså en fråga om jämlikhet.

Postnord, som ägs av staten, har en skyldighet att agera i allmänhetens intresse.

Att göra det svårare för en stor del av befolkningen att få tillgång till grundläggande posttjänster strider mot denna princip.

Det är viktigt att alla områden i Sverige erbjuds lika förhållanden för handel och kommunikation.

Det är märkligt att Postnord redan har en infrastruktur av utlämningsställen som skulle vara kapabla att ta hand om varubrev, förutsatt att de fick anvisningar.